Internationella resenärers konsumtion stiger i Sverige efter borttagna Covid-restriktioner

Med samtliga svenska Covid-restriktioner borttagna kan nu internationella resenärer återigen besöka Sverige helt fritt i affärssyfte eller för nöjes skull. Analys av Nets kortomsättningsdata visar att handlare bör förbereda sig på att utländska resenärers konsumtion kommer återhämta sig till normala nivåer, med positiva utsikter för både gränshandel, turism och affärsresor.

En vecka efter att samtliga svenska Covid-restriktioner togs bort den 9 februari 2022 ökade den internationella kortomsättningen i Sverige med 26,1 procent, en stark signal på att den uppgående trenden 2021 kommer att fortsätta under 2022. I Danmark, som var ett av de första länderna i världen att ta bort Covid-restriktionerna, ser vi en liknande trend då den internationella kortomsättningen ökade med 36,3 procent en vecka efter restriktionerna hävdes.

Det innebär att hotell, gränsbutiker, återförsäljare och andra handlare i Sverige med en betydande andel internationella kunder kan dra en suck av lättnad. Även om dessa företag upplevde det största tappet någonsin under 2020 på grund av Covid och reserestriktioner, så verkar effekterna vara tillfälliga. Handlare kan förvänta sig att konsumtionen från utländska resenärer kommer att börja normaliseras i år.

Analys av Nets kortomsättningsdata visar att utländska kortköp i Sverige ökade med 26,6 procent under 2021, efter den största nedgången någonsin under 2020. Detta placerar Sverige i täten bland de nordiska länderna när det gäller att vinna tillbaka de internationella resenärernas konsumtion. Som jämförelse steg den internationella kortomsättningen i Danmark med 23 procent under 2021 jämfört med 2020, med Finland och Norge en bit efter med 14 procent respektive 6,5 procent.

Konsumtionen återhämtar sig snabbt när
restriktionerna lyfts

Den ökande uppgången i utländska resenärers konsumtion ligger väl i linje med en analys av Nets som jämför den totala kortomsättningen med Stringency Index, som publiceras av en forskare vid University of Oxford. Nets analys fann en stark korrelation, vilket innebär att mindre stränga Covid-restriktioner resulterar i ökad konsumtion och vice versa.

Stringensindexet mäter Covid-restriktioner i över 180 länder baserat på allmänt tillgänglig information om 23 indikatorer på myndigheters åtgärder, inklusive stängning av skolor och arbetsplatser; restriktioner för offentliga sammankomster; krav på stanna hemma och reserestriktioner.

Analysen bekräftar att när enskilda länder öppnar upp och lättar på Covid-restriktioner kan nedgången i den ekonomiska aktiviteten förväntas återhämta sig, vilket ökar intäkterna för handlare. Vad som är än mer intressant är att mönstret är likartat i samtliga undersökta länder, oavsett vilka restriktioner man hade och när de lyftes. Effekten av lättade restriktioner på konsumtionen är omedelbar, vilket visar att samhällen över hela världen är ivriga att återgå till det normala och att det inte kommer ta lång tid att återhämta sig från effekterna av restriktionerna.

Gränshandeln återhämtar sig starkt

Gränshandeln tycks vara det som snabbast återhämtade sig i Sverige. Betydande besparingar inte allt för långt var inte möjliga längre för norrmän på grund av reserestriktionerna, som hindrade inköp av mat, kläder och vardagsartiklar i Sverige. År 2021 var norrmännen dock som alltid den största gruppen utländska shoppare i Sverige och stod för 15,4 procent av den totala internationella kortomsättningen. För mer information om vilka andra nationaliteter som hade störst andel av den internationella kortomsättningen 2021, se figur 1.

Figur1_SE


Nu när samtliga restriktioner är borta kan handlarna förvänta sig en successiv återgång till det normala. Den första veckan efter att restriktionerna hävdes den 9 februari 2022 i Sverige fortsatte den norska andelen av den internationella kortomsättningen att öka, och kan förväntas nå nivåerna innan Covid inom överskådlig framtid. Under samma vecka noterade livsmedelsbutiker en ökning med 55 procent i internationell kortomsättning, vilket antyder att man ivrigt väntat på att återvända till sina välbekanta butiker över gränsen. Och eftersom gränshandel kräver lite eller ingen planering jämfört med turistresor är det ingen överraskning att denna typ av konsumtion från utländska resenärer återhämtar sig snabbt.

Nets_Orange-circle_SE


Affärsresandet är inte dött, bara annorlunda

Även om återhämtningen av gränshandelns konsumenter knappast är förvånande, har utsikterna för affärsresenärer varit mycket mer osäkra. Företag runt om i världen har infört och lärt sig hybrida arbetssätt och videomöten istället för att ses fysiskt, och är ett sätt att skära ner på både sina resekostnader och klimatavtryck. Med detta i åtanke vore det inte orimligt att förvänta sig färre affärsresenärer bland dem som besöker Sverige. Men den internationella kortomsättningen indikerar – även om volymen ännu inte nått nivåerna innan pandemin Covid – att det ändå finns en positiv trend.

Tittar man på förändringen i den internationella kortomsättningen från 2020 till 2021 är det en nästan lika stark tillväxt för företagskort (+25,8 procent) som för privata kort (+26,9 procent). Det verkar alltså inte som att affärsresenärerna helt lagt undan sina resväskor och pass eller företagskort.

Turister är dock betydligt fler än affärsresenärer och står även för en mycket större del av den totala omsättningsvolymen, men handlare som tidigare haft affärsresenärer som viktig kundgrupp kan fortfarande förvänta sig att en betydande del av dessa kunder återvänder. Även om affärsresandet kanske inte helt kommer återgå till tidigare nivåer, förväntar sig Nets ändå att de positiva trenderna för både affärs- och turistresenärer som noterats i den internationella kortomsättningen kommer fortsätta under 2022.

Större städer lockade flest besökare 2021

Så var spenderade turister och internationella affärsresenärer under sina besök? 2021 hade storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö störst andel av kortomsättningen från utländska resenärer, se figur 2. Detta stämmer överens med förväntningarna att storstäderna skulle vara de första att se allt fler internationella besökare, medan inhemska turister i större utsträckning föredragit vandring och andra naturaktiviteter under pandemin.

Figur2_SE


Veckan efter att restriktionerna tagits bort så hade både Stockholm, Göteborg och Malmö lägre andelar av den totala internationella kortomsättningen jämfört med andelen under 2021. Detta indikerar en mer jämn fördelning av de utländska besökarnas konsumtion i Sverige framöver.

Som förväntat gynnades främst handlare som traditionellt sett är viktiga för utländska resenärer: mat och logi, attraktioner och underhållning.

Från 2020 till 2021 ökade den internationella kortomsättningen med 52,1 procent för hotell, 73,3 procent för restauranger och kaféer och 29,4 procent för nöjen och attraktioner. Dessutom ökade den utländska konsumtionen för livsmedelsbutiker med 25 procent och övrig detaljhandel med 18,2 procent, vilket sannolikt i stort beror på en viss återhämtning av gränshandeln eftersom restriktionerna varierade under 2021. Denna betydande tillväxt inom alla sektorer fortsatte under veckan efter att restriktionerna hävdes i februari 2022, vilket stödjer analysen att mindre restriktioner leder till ökad konsumtion.

De största genomsnittliga köpen under 2021 gjordes av besökare från Irland (107 EUR), Kina (94 EUR) och USA (90 EUR), se figur 3. Under veckan efter att restriktionerna hävdes var Irland och Kina fortfarande i topp, medan Luxemburg noterades på tredje plats framför USA. Även om genomsnittligt köp inte säger något om den totala volymen, verkar dessa utgiftsmönster vara ganska stabila. Till exempel är kinesiska turister välkända för att handla lyxvaror när de besöker Sverige.

Figur3_SE

Hur kan handlare förbereda sig för återkomsten av internationella resenärer?

Alla denna data pekar mot samma slutsats: utan reserestriktioner och ett helt öppet svenskt samhälle återvänder utländska resenärer till Sverige. Efter en lång period av vistelser och utforskande av lokala sevärdheter i sina hemländer är man väldigt sugen på att återigen eller för första gången besöka Sverige – och man är redo att spendera.

För att maximera möjligheterna bör handlare göra det så enkelt som möjligt för sina utländska kunder att betala för sina inköp. Till stor del innebär det att acceptera besökarnas föredragna digitala betalmetod, eftersom detta ger den smidigaste shoppingupplevelsen och eliminerar behovet av att ta ut svenska kontanter.

I det avseendet kan internationella besökare enkelt spendera pengar i Sverige jämfört med andra länder. Detta eftersom både handlare och konsumenter i Sverige anammat kontantlösa betalningar under flera år och allt mer på senaste då Covid accelererade denna trend. Faktum är att många utländska besökare får det allt svårare att betala med kontanter.

Förhoppningsvis blir dessa insikter värdefulla för handlare i ansträngningarna att optimera verksamheten för internationella resenärer.

För handlare som vill förbereda sig ytterligare erbjuder Nets dessa råd:


- Insikt 1 -
Räkna med att utländska besökares konsumtion nu ökar snabbt och förbered dig därefter

Å ena sidan är utsikterna för ökad konsumtion från utländska resenärer en lättnad för handlarna, men å andra sidan sätter det press på att förbereda sig snabbt. Handlare bör inte tveka att genomföra åtgärder som ökar möjligheterna att locka utländska kunder.

Till exempel genom att se till att personalen har språkkunskaper för att kommunicera med internationella resenärer. Man kan också erbjuda Dynamic Currency Conversion (DCC) – dynamisk valutakonvertering – så att kunderna kan välja att betala i sin egen valuta eller svenska kronor. DCC ökar både bekvämligheten och transparensen för kunderna genom att visa dem priset i valutan som de är bekanta med, och förhindrar därmed obehagliga överraskningar på kontoutdraget.

- Insikt 2 -
Undervärdera inte affärsresandet

Att omsättningen från internationella företagskort växte i samma takt som privatkort tyder på att affärsresandet är långt ifrån dött. Affärsresenärer kommer att fortsätta återvända, även om affärsresorna blivit mer selektiva och kanske inte återgår helt till tidigare nivåer. En lång flygresa för ett kort möte är svårt att motivera nuförtiden, men det finns fortfarande många situationer som är bättre lämpade för att träffas personligen än över skärmen. Långa förhandlingar, kreativa workshops eller nätverksmöjligheter som mässor och konferenser kommer att fortsätta locka utländska affärsresenärer.

Även om turismen fortfarande är det största området vad gäller total omsättningsvolym, bör handlare inte försumma affärsresenärerna och se till att verksamheten är attraktiv för både dem och utländska turister.

- Insikt 3 -
Känn till dina utländska kunders preferenser

Vissa nationaliteter och typer av besökare har specifika önskemål när de shoppar under resor. Om handlare vill locka ett visst segment av utländska kunder kan man få stora fördelar genom att göra research, erbjuda kundernas föredragna betalmetoder och anpassa verksamheten för att passa det specifika segmentets behov.

Till exempel reser många kinesiska turistgrupper i de nordiska länderna efter ett tajt schema, vilket ger en kort tid att shoppa på varje plats. Det innebär att handlare gynnas av att göra shoppingupplevelsen enkel och friktionsfri, som till exempel genom att erbjuda mobila betalningspunkter för att påskynda betalningen i kassan. Och varför inte erbjuda AliPay som betalsätt.

Figur4_SE

 

Louise Richardson

Louise Richardson

Louise Richardson är Sverigechef på Nets Group. Hon ansvarar för Nets initiativ på den svenska marknaden, där målet är att stödja handlare inom olika branscher att hitta de lösningar som bäst motsvarar behoven inom den egna kundkretsen. Louise har omfattande erfarenhet inom betalningsindustrin, samt bred insikt om de strategiska utmaningar som företag möter i sin strävan att växa och expandera både lokalt och internationellt. För att diskutera något av de teman som lyfts fram i denna artikel, vänligen skicka e-post till louise.richardson@nexigroup.com

Du kanske vill läsa också

Dessa inlägg om konsumentbeteende

Kommentarer (0)

Det finns inga kommentarer än

Bli den första som kommenterar inlägget.