Black Friday är en årets största shoppingdagar och vi på Nets följer för varje år utvecklingen av dagen och ser på hur mycket svenskarna shoppar i jämförelse med förra året. . 

I år kommer vi dessutom att live-blogga, så under dagen kommer vi ge er en inblick i hur mycket svenskarna handlar. Vill du följa med under dagen är det bara att klicka in på detta blogginlägg!

Lördag kl 11:00:

Pressrelease: Fortsatt minskning för Black Friday på nätet
− men Black Week lyckas öka igen

Som väntat fortsatte näthandeln på Black Friday att minska − minus 11,6 procent jämfört med ifjol, visar betalföretaget Nets statistik*. Black Week lyckas dock öka med totalt 1,4 procent, vilket dock är betydligt mindre än ifjol.

– Att Black Friday minskar förväntade vi oss. Men det är glädjande för handeln att årets Black Week lyckades med all-time high även jämfört med förra årets siffror under ett mycket starkt e-handelsår, med rekordhög försäljningstillväxt för produkter på nätet på grund av pandemin och restriktionerna, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på Nets.

Nets undersöker svenskarnas shoppande på Black Friday och Black Week på olika sätt. Dels genom den egna datan baserat på transaktioner hos svenska webbutiker inom handeln där man ser den faktiska ökningen eller minskningen, och dels genom undersökningar bland konsumenter och handlare.

Efter att Black Friday satt rekord på nätet fem år i rad skedde ett trendbrott ifjol och handeln minskade med nio procent under fredagen. Den trenden fortsätter i år och handeln på själva Black Friday minskade alltså ännu mer: -11,6 procent. Anledningen är främst att reaperioden Black Week börjar allt tidigare. Ifjol ökade Black Week med nio procent, men endast med 1,4 procent i år.

– Den allt mer förlängda reaperioden – nu omfattar Black Week även helgen innan – gör att det blir svårare och svårare med nya rekord. Klart är att dock mängder av svenskar utnyttjade reaperioden, framförallt under helgen, som gjorde att det blev en långsammare försäljningsperiod resten av veckan och på själva Black Friday, fortsätter Patrik Müller.

Störst ökningar under hela veckan noterades på lördagen – på grund av att Black Week förlängdes med helgen innan då många kampanjer startar ännu tidigare än förra året. Även torsdagen ökade kraftigt, eftersom många handlare inte väntade på att själva fredagen skulle börja utan istället hade sin största rea då.

De föregående tre senaste åren visade statistik från Nets transaktioner att e-handeln ökade med 21, 14, och 7 procent på Black Friday. Den stagnerande trenden har blivit allt starkare både ifjol och i år, till förmån för en ökad handel under Black Week. Även om faktiska dagen Black Friday tappar i betydelse eftersom fler av köpen sker under Black Week istället, är det fortfarande den överlägset största handelsdagen under hela veckan sett till antalet transaktioner.

– Handlarhögtiden blir bara mer utdragen för varje år och både själva fredagen och faktiskt hela veckan minskar i betydelse. Vi såg i år kampanjer som "Black Week – tolv dagar med rea", och kanske kommer vi att prata om "Black Month" nästa år, avslutar Patrik Müller.

Konsumenterna var något mer skeptiska i år
Något färre svenskar uppgav i Nets årliga undersökning att man skulle handla på readagen totalt sett, 62 % jämfört med 65 % ifjol. För fysiska butiker var det ingen egentlig skillnad mot ifjol (6 % kommer handla, jämfört med 7 % ifjol), medan ett par färre procentenheter uppgav att de skulle handla på nätet (35 % jämfört med 39 % ifjol). Konsumenternas opinion gentemot konceptet Black Friday var även något mer negativ i år – 33 % var negativt inställda, jämfört med 28 % ifjol. Bakgrunden är främst miljön – 47 % av dem som inte skulle att handla uppgav detta som anledning, jämfört med 44 % ifjol. Strax därefter följer att man känner sig lurad av handlarna, 46 % jämfört med 51 % ifjol.

De största anledningarna till att man skulle handla under reaperioden var desamma som ifjol: att man kan göra fynd är fortsatt klart störst (76 % jämfört med 77 % ifjol) samt för att spara pengar (58 % jämfört med 62 %). En dryg majoritet av dem som skulle handla ämnade spendera mellan 500–3 000 kronor, och 4 % för mer än 10 000 kronor.
%).

Fredag  kl 12.00:

Black weekends, Black days, Black week, Black November, Black feast, Black Tuesday, Black Friday week, Pre Black Friday, Pre black weekend. Kärt barn har många namn och detta är några av de benämningar som jag sett i kampanjerna från webbutikerna. Trenden är också - inte bara när det gäller transaktionerna - att webbutikerna fokuserar mer på perioden innan Black Friday. Via verktyget Google Trends ser vi en nedåtgående trend för "Black Friday" medan "Black Week" har en stigande kurva.  

Faktum är att många webbutiker startar årets största försäljningsperiod under november. Den omfattar Singles day, Black Week, Black  Friday, Cyber Monday och julförsäljningen. Vi ska får nog räkna med att vi kommer se alltfler webbutiker som startar tidigare även nästa är. Kanske är det Black Month som vi kommer få se mer av? 

Fredag  kl 11.00:

Black Friday är i full gång och här kommer siffror på hur både Black Friday och Black Week gått hittills på nätet. Mot bakgrund av att vi ser indikationer på att konsumenterna också återvänder till butikerna och ett rekordår för e-handeln med varor under 2020 som detta mäts mot är detta rätt imponerande siffror trots allt.

Handeln på själva Black Friday dvs idag har inte samma genomslagskraft som förut, eftersom det utvecklats till en Black Week som nu även  täcker helgen innan. Handlare släpper sina erbjudanden tidigare och konsumenterna sprider ut sina köp mer. Siffrorna är dock positiva både för Black Week hittlls och även för själva Black Friday. 

Black Friday

Endast Black Friday hittills: 3,3%. Låg aktivitet på natten men stark ökning på tidiga morgontimmarna, och moderat på sena morgontimmarna. Det sker inga produktsläpp längre på natten som tidigare år och många konsumenter har redan gjort sina inköp.

Onsdag kl 19.00:

Osäkert om nytt rekord för Black Friday – många faktorer som påverkar

Handeln på Black Friday och Black Week i år är mycket svårförutsägbar, med flera faktorer i båda vågskålarna vad gäller nya rekord eller inte. Bland annat pandemin som ändrat våra köpbeteenden, svenskarnas och handlarnas inställning till reakonceptet, liksom den pågående fraktkrisen. 

Handeln under Black Friday har ökat starkt de senaste åren i Sverige med rekord efter rekord – framför allt på nätet – förvisso med en stagnerande trend för själva fredagen men med en positiv utveckling för hela Black Week. Ifjol visade statistik från Nets att både e-handeln och försäljning i fysiska butiker minskade på själva Black Friday men ökade för hela veckan.

Coronapandemin är en av flera faktorer som påverkar hur resultatet blir i år, för både handeln på nätet och i fysisk butik. Andra faktorer är en viss ökad negativ opinion mot handelsfenomenet Black Friday bland konsumenter och handlare, med fokus på överkonsumtion och miljö. Fler handlare uppger dock att de kommer delta i Black week i år, men flaggar samtidigt att fraktkrisen har en viss negativ påverkan på tillgången på varor.

– Under pandemin har konsumenterna ökat sina inköp på nätet kraftigt och det kan ha en fortsatt positiv påverkan på försäljningen under årets reaperiod. Samtidigt finns det tecken på att konsumenterna återvänder till butikerna nu när restriktionerna är borta. Förra årets trendbrott då handeln på själva fredagen minskade men ökade för hela veckan kommer antagligen att upprepa sig. Min gissning är att vi kommer se samma trend i år men det finns stor osäkerhet, inte minst då reaperioden börjar ännu tidigare än förr, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på Nets.

Konsumenterna något mer skeptiska

Något färre svenskar uppger i Nets årliga undersökning att man kommer handla på readagen totalt sett, 62 % jämfört med 65 % ifjol. För fysiska butiker är det ingen egentlig skillnad mot ifjol (6 % kommer handla, jämfört med 7 % ifjol), medan ett par färre procentenheter uppger att de kommer att handla på nätet (35 % jämfört med 39 % ifjol). Konsumenternas opinion gentemot konceptet Black Friday är vidare något mer negativ i år – 33 % är negativt inställda i år, jämfört med 28 % ifjol. Bakgrunden är främst miljön – 47 % av dem som inte kommer att handla uppger detta som anledning, jämfört med 44 % ifjol. Strax därefter följer att man känner sig lurad av handlarna, 46 % jämfört med 51 % ifjol.

De största anledningarna till att man kommer handla under reaperioden är desamma som ifjol: att man kan göra fynd är fortsatt klart störst (76 % jämfört med 77 % ifjol) samt för att spara pengar (58 % jämfört med 62 %). En dryg majoritet av dem som kommer att handla ämnar spendera mellan 500–3 000 kronor, och 4 % för mer än 10 000 kronor.

Fler handlare deltar i år

Enligt Nets undersökning bland drygt 200 handlare i Sverige så kommer fler handlare att delta i reatiden i år: 36 % jämfört med 31 % ifjol. Man har bland annat lärt sig göra framgångsrika kampanjer, nästan två tredjedelar av dem som deltar uppger det som den största orsaken. Drygt hälften uppger att de deltar i reatiden för att man är tvungen eftersom konkurrenterna gör det, vilket är en markant ökning jämfört mot ifjol. Och drygt vart tionde företag – framför allt fysiska butiker – uppger att de behöver delta i reatiden på grund av pandemin som haft en negativ påverkan på försäljningen.

Bland handlarna som inte deltar är det fortsatt på grund av de inte vill stötta överkonsumtion (46 %), följt av att man generellt sett inte har rea på sina produkter (42 %).

– Black Friday och Black Week är numera väletablerat hos såväl handlarna som konsumenterna. Men huruvida det blir nya rekord för dels e-handeln och fysiska butiker återstår att se och blir spännande, eftersom det är så många faktorer som påverkar. Kanske kommer vi även att prata om Black Month nästa år, avslutar Patrik Müller.

Produkter som svenskarna ämnar köpa:
• Elektronik: 47 jämfört med 46 procent ifjol (+)
• Kläder etc: 40 jämfört med 45 procent ifjol (-)
• Skönhet och hälsoprodukter: 25 jämfört med 30 procent ifjol (-)
• Heminredning: 23 jämfört med 28 procent ifjol (-)
• Barnleksaker: 25 jämfört med 24 procent ifjol (+)
• Fysiska medier (böcker etc): 13 jämfört med 18 procent ifjol. (-)

Så mycket ämnar svenskarna spendera:
• 33 % (33) ämnar spendera mellan 1 000–3 000 kr.
• 24 % (23) ämnar spendera mellan 500–1 000 kr.
• 13 % (14) ämnar spendera mellan 3 000–5 000 kr.
• 7 % (6) ämnar spendera mellan 5 000–7 000 kr.
• 2 % (3) ämnar spendera mellan 7 000–10 000 kr.
• 4 % (4) ämnar spendera mer än 10 000 kr.